stardustchild.blogg.se

Dreamer Avenue~

Publicerad 2013-04-22 23:04:08 i Allmänt

Det var en bra dag. Även om jag inte gick på årsmötet.
Jag fegade ur i sista sekund. På något vis kändes det bara inte rätt, mina chanser var små och jag är, för att vara ärlig, en ganska dålig förlorare. Även i förtid. Dessutom valde jag att tänka positivt. I höst har jag ju planer på att sätta upp en ännu större, egenskriven föreställning än Dröm, Drömmare, Dröm och då kommer jag att behöva lägga sjukligt mycket tid på det - även om jag får en medregissör eller producent och så.
Jag skulle ha varit en fabulös ordförande, men eftersom jag inte gått all-in, kändes det inte rätt. 
Väljer dock att publicera mitt tal här istället, då jag inte gick dit och läste upp det.
 

Kulturama – en skola för drömmare

 

Det är åtta månader sedan nu. För åtta månader sedan var jag en osäker, sextusentrehundrasextiotre dagar gammal flicka med en pirrande känsla i magen och ett stort hopp om ett bättre år än det som gått. Tvåhundrafyrtiotre dagar senare, kan jag glatt säga att mitt hopp besannades och att jag aldrig kunde ha hamnat så rätt som jag gjorde.

När jag först kom till Kulturama, var jag så lyrisk över vilken underbar plats det var. Vilken saga kommer den här fantasivärlden ifrån, undrade jag och såg mig omkring bland esteterna likt en unge i en godisaffär.

Kåren har varit en stor del i mitt lyckligaste år hittills, tyvärr har jag inte själv suttit i kåren då jag i början av terminen var så förvirrad över vart jag skulle ta vägen och vad jag skulle göra, att jag missade att det ens gick att vara med. Men, jag har många gånger skrattat åt kårens ordskämt, deltagit i tävlingar, myst till julkalendern och velat vara en del av den. Jag har tidigare erfarenhet av både elevråd och elevkår men som inte har varit särskilt funktionella.

”Vi tar ett möte nästa vecka va?” ”neeeej, då kan inte jag, jag ska till Saudarabien då” ”Ahmen, på tisdag då?” ”Neeeeej, då måste jag vakta min grannens, systers, kusins hamster!” Och så blev det inget möte alls. Och på fullaste allvar, så dog kåren efter det mötet på mitt förra gymnasium.

Jag vill vara en del av en kår som funkar, som sprider glädje, som alla har ett förtroende för men samtidigt känner att de kan komma till om de själva har en idé eller om något som de känner är fel behöver tas upp eller ändras på.

Under året som gått, har jag växt som människa och insett att jag inte är en osäker tonårsflicka längre. Jag är en självsäker och ödmjuk drömmare.

Och vad passar bättre på en skola för drömmare, än en drömmare som ordförande? 

Jag kan inte lova rosa moln, enhörningar, godisregn, katter med randiga strumpor eller så, även om jag vill. Men jag ska göra allt vad jag kan för att alla blivande studenter ska ha ett fantastiskt sista år, att alla nuvarande ettor får ett underbart andra år och att alla nya elever får ett fantastiskt välkomnande till Kulturama – drömmarnas skola. Rösta på mig om ni vill ha en drömmare med en miljon idéer som ordförande.

 

Det hade blivit ett fint tal, lite solidariskt och hyllande åt Kulturama, men jag kände inte att det var rätt. Men det förklarar i alla fall till viss del vad den här skolan har gjort med mig.
Framför allt vad den här klassen har gjort med mig. Men det får de i ett eget litet tal om 51 dagar ♥

För övrigt är det preliminärbestämt att jag ska åka bort över Valborg, vilket känns både superexalterande och lättande. Tycker alltid att Valborg varit jobbigt, då jag inte blivit bjuden till någon/med någon för att jag inte dricker. Nu får jag förhoppningsvis, besked imorgon, åka bort med någon som också kan ha kul utan alkohol! Dessutom gör vi det för en fin sak, ett litet firande för allt som gått så bra med vårt projekt.

Sommarfest planerad och inbjudningar utskickade, vilket också gör att jag har något mer långsiktigt att se fram emot innan Florida. Livet är en fest ;0)

Måste för övrigt göra något åt mitt hår snart. Det börjar se sådär jättekonstigt ut oavsett vad jag gör med det. Känns dock inte som något större bekymmer om jag ska vara ärlig. Inte när det fortfarande kittlar så förfärligt invändigt.

 

(bild tagen från www.weheartit.com)

Känner mig så fruktansvärt glad. Känner mig så drömsk. Så lycklig. 
Nu bör jag gå iväg och drömma lite åt andra hållet.
Sov sött, prinsar av Maine, kungar av New England~ ♥

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela