stardustchild.blogg.se

Lite ledsen eftermiddag, ingen riktig förklaring till varför, men lite vemodig och så.

Dock ändrades sinnestillståndet då jag insåg, på vägen hem att jag glömt vart jag ska imorgon! Jag vet att min hjärna inte alltid hänger med i svängarna och att det har varit mycket den sista tiden, men hur jag kunde glömma att jag imorgon ska sätta mig i bilen (efter första lektionen, måste få krama på min underbara klass. Även om jag bara är borta två dagar extra...) och ge mig av till Tylösand Hotell. Per Gessles hotell, närmare bestämt - vilket också råkar vara ett förstklassigt spa med mindre än hundra meter till havet, för att bara skriva, ta det lugnt och reflektera över allt som finns att reflektera kring.

 

Min käre far, journalisten och författaren Dag Öhrlund är orsaken till denna fantastiska långhelg då han dels ska hålla i en skrivarkurs som jag ska vara med på - man kan aldrig lära sig för mycket - och dels för att han firar tjugoettårig bröllopsdag med min fantastiska mor ♥ 

Tänk på hur mycket kärlek, hur många, dagar, timmar och minuter av kärlek det är... Blir alldeles glad av att tänka på hur länge mina föräldrar har älskat varandra.

 

Efter den här, något stressiga veckan, ska det i alla fall  bli skönt att slappna av med Ayurvedisk Aromamassage och promenader på stranden. Att få ägna åtminstone två hela dagar åt att bara skriva och inspireras känns så underbart.

För att vara ärlig, gillar jag ju dock "stressen" eller det höga tempot, samtidigt som jag vill att den här terminen aldrig ska ta slut. Sommarlov, ja, tack, underbart. Skiljas från klassen och skolan, nej, tack, inte riktigt lika underbart. Jag älskar dem, er, dem. Alldeles för mycket, om det nu är möjligt.

Blir så förvirrad av all tid hit och dit. Bara 56 dagar kvar till skolavslutningen nu. 56 dagar kvar till mitt sista sommarlov. 56 dagar kvar av mitt andra år. 56 dagar + ett sommarlov innan mitt sista år. 56 dagar + ett år tills det är dags att ge mig ut i livet. 56 dagar + ett år tills jag inte längre kan skylla på att jag är liten och gömma mig bakom mamma eller pappa - ja, inte för att jag gör det så ofta nu heller, men då är det verkligen för sent.

Vemod blandas med lycka, som blandas med osäkerhet och rädsla, som i sin tur blandas med ett litet leende som växer. Allt ska bli bra. Jag ska lyckas, allt ska bli bra.

 

Tror att jag stänger mitt virtuella andrum för natten och sover ett par timmar så att jag orkar upp till skolan en stund. Sen är det ju sex timmars resa med bil, rooooooadtrip ♥