stardustchild.blogg.se

"Och alla dem som stänger in sig..."

Publicerad 2013-08-01 17:26:30 i Allmänt

Ibland kommer det dagar som vänder upp och ner på tillvaron - om så bara för en stund.
Min barndomsväns mor har gått bort tillika en äldre vän till mig. Hon älskade livet, Amanda och naturen - efter x antal års kamp, tog cancern hennes liv igår.
Det var ett besked som gjorde ont.
Igår berättade Evelin att hennes enda chans just nu, att komma ifrån fosterhemmet där hon inte trivs är att bli deporterad till Gnesta. Wow soc, ni måste verkligen ha sökt länge efter en sådan underbar lösning! Stående ovationer.
Kanske är det själviskt av mig att bli ilsken för hennes skull, men hon är min bästa vän och jag behöver henne lika mycket som hon behöver mig. Att hon hittills har bott i Älta, som ligger över en och en halv timme ifrån mig - har inte direkt underlättat vår vänskap. Den håller ju i sig ändå, men flyttar hon till Gnesta, uppstår ännu fler komplikationer.
Vadå, två timmar till skolan som hon kämpat så för att komma in på? Vadå, flytta henne två timmar ifrån allt hon håller kärt, sin mamma, sina katter, sina vänner och all trygghet? Vadå, ta henne ifrån mig?
Nu är jag självisk igen, men det tänker jag vara.
 
Idag har jag stängt in mig.
Det gör lite ont idag. Ta bitar av den, på sista tiden, så för givet tagna glädjen och trampa på dem.
Allt kommer att bli bra igen, även om just de där två bitarna saknas - det vet jag, men jag vet inte när.
Idag har jag stängt in mig och flytt undan verkligheten för ett tag. Flytt undan orättvisorna.
Imorgon reser jag mig igen och går emot orättvisorna med armbågarna framför mig.
Men idag har jag stängt in mig och tänker fortsätta hålla mig instängd - som för att skölja bort sorgen och ilskan med instängdhet.

Ta hand om er och de andra så länge ni och de finns.
Imorgon kan de vara borta, utan att ens hunnit varna först.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela