Verklighet och fantasi.
Vill skriva något meningsfullt på toppen av mina converseskor, råka hitta en flygbiljett till något exotiskt land på gatan och skriva en dikt om att leva fritt.
Kanske skulle den se ut såhär då:
Jag vandrar med oknutna skor,
då jag älskar att vara fri
På gator av sten och under ljuset av lyktor,
med en värme som inte tycks fly
Min hand får du ta om du känner dig ensam,
jag lämnar aldrig någon kvar
I fickan många stjärnor ligger,
och plötsligt hela natthimlen jag har
Till stadens ljud skall jag nynna och le stort åt betongens underbara sång,
Och med oknutna skor, skall en drömmare vandra
på gator av sten, om så ännu en gång
Mina bokstäver börjar sakta ta slut för igår. Idag. Igår. Det borde fortfarande vara idag eftersom jag ännu inte somnat.
Jag har snart skrivit klart min projektrapport över slututvärderingen för projektet "Våga Drömma" och det börjar kännas lite vemodigt tomt. Det är slut nu.
Imorgon håller vi den slutgiltiga redovisningen och efter det är det tre och en halv månad tills jag får börja på mitt nästa, större, teaterrelaterade projekt. TRE OCH EN HALV MÅNAD.
Imorgon håller vi den slutgiltiga redovisningen och efter det är det tre och en halv månad tills jag får börja på mitt nästa, större, teaterrelaterade projekt. TRE OCH EN HALV MÅNAD.
Usch.
Jaja, känner jag mig själv rätt (vilket jag gör) så hittar jag på tusen andra kreativa saker tills dess!
Jaja, känner jag mig själv rätt (vilket jag gör) så hittar jag på tusen andra kreativa saker tills dess!
(What mister Bukowski said ♥ bild tagen från www.weheartit.com)
And this writer is going to bed.
Estetisk kommunikation börjar om åtta timmar! Fasa!
Sov sött, mina prinsar och prinsessor~ ♥