stardustchild.blogg.se

 

Det har gått en tid, mina vänner. Jag ursäktar för det, men det enda jag har att skylla på - är som vanlig, livet.

Sist jag skrev, hade hösten nästan bara börjat, nu är det december och två dagar kvar till det alla barn väntar på varje år. Själv, är jag inte längre lika lyrisk, men det är ju allt lite fint med alla ljus. Dock dröjer sig lite tomrum och sorg kvar efter några av höstens bravader och därför känner jag mig något mer melankolisk än vanligt.

Sedan sist har jag fått jobb och är nu stolt servitris och assisterande kökshjälp på Saddle and Sabre på Tegnérgatan i Stockholm. Otroligt mycket att göra och högt tempo - det vill säga, perfekt för mig!

Utöver det har ännu en termin gått, vilket betyder att jag bara har min sista kvar. Nedräknaren i telefonen visar att det endast är 171 dagar kvar till studenten och... Tills det nya livet börjar?

Jag vet inte vart tiden och livet för mig, men högskoleansökningarna ska in i mars. Förhoppningsvis blir det Malmö och ett rejält miljöombyte. Det är dags att lämna Stockholm och all stress bakom mig.

 

Föreställningen går framåt och igår var det exakt två månader kvar till premiären. Det finns mycket kvar att göra, men jag är övertygad om att vi får ihop det och är jättespänd på att se hur många som kommer, då vi faktiskt sålt en del biljetter redan.

Både avhopp och tillkomster har skett och det har varit både frustrerande och underbart - som med alla estetiska projekt med andra ord.

 

 

Jag har också, äntligen, fått ihop pengar till min Englandsresa.
För er som inte följt bloggen, håller jag på och skriver en bok, som förhoppningsvis ska bli klar till sommaren. En del i boken utspelar sig bland annat i London och Brighton, vilket har fått mig att inse att jag bör göra en liten researchresa för att få saker rätt och fram tills nu, har jag inte haft råd att åka. MEN, med lite tidiga julpengar + lön + dricks + studiebidrag och sånt där, har jag nu äntligen råd att åka.

Så nu i mellandagarna blir det klippning (då mitt stackars hår fått lida i över ett år nu) och bokning av Englandsresa i mars. Troligtvis efter födelsedagen.

 

Så, ja, så ser det ut. Nu när jag äntligen är ledig igen, tror jag att jag tar upp bloggandet på nytt.

Glöggafton igår också, skall nämnas. Familjen Öhrlunds eviga decembertradition var en större succé än någonsin med massor av mat och godsaker, samt musik och fruktansvärt mycket trevliga människor. Det blev många nattsamtal med både gamla och nya ansikten.