Florida Forever, ta mig tillbaka~

Publicerad 2013-04-06 12:14:21 i Allmänt

Det är bara sextionio dagar kvar nu.
Till Florida alltså. Att inte ha varit hemma på ett år, känns lika märkligt varje gång jag tänker på det.
Är så sugen på att åka tillbaka till Disneyland och Animal Kingdom i år igen, men jag hinner inte ta körkort innan sommaren och jag tvivlar på att mamma och pappa orkar en vända till i år.
I samma sekund som vi klev in genom grindarna till både Magic Kingdom och dagen därpå, Animal Kingdrom - var jag fem år igen och sprang omkring likt en flicka som var hög på livet.
A one-woman-circus, that would be me.
 
Minnie and I, 2012 ♥

Jag saknar också Peggy, Paul, Hazel, Deborah som flyttar till Florida från Las Vegas i sommar och som vi kommer att se betydligt mer av i framtiden. Jag saknar Anneli, som kommer hela vägen från Vegas för att vara med oss i solen i år igen, jag saknar Ray, Gail och alla glada pensionärer på The Moose och The Elks där vi hjälper till att utfodra hemlösa varenda år.
Jag saknar soluppgången över kanalen när hela himlen är rosa, lila och orange och det speglas i sötvattnet. Jag saknar Micheals och driva omkring som den hobbynörd jag är och spendera alldeles för mycket pengar på saker jag kanske, egentligen inte behöver. Jag vill köpa fler kaffekoppar formade som hattar och Mike Wasowski och jag vill absolut dricka den där sjukligt goda jordgubbssmoothien på Orange Julius efter att redan ha druckit en Blue Raspberry- eller Coca Cola-ICEE i FoodCourten på Edison Mall.
Jag vill äta spontanfrukost på Denny's för att det är tradition, köpa alldeles för många skrivblock på Walmart bara för att de är så fina, jag vill le åt att Broadway Palm Dinner Theatre överträffar sig själv ännu ett år och jag vill hitta ännu en rolig T-shirt med knäpp text på Target att ta med mig hem - om så bara för att träna i.
Jag saknar att vinka av pappa när han ska ut på reportage och rusa iväg till datorn för att desina pizzor på Domino's hemsida som levereras tjugo minuter senare.
 
Det är bara sextionio dagar kvar nu.
I år är visserligen första året som jag kommer att ha en massa fina vänner här hemma att sakna när jag är borta så länge, men jag är så lycklig. Jag får åka hem och mina vänner finns kvar när jag kommer tillbaka hit.
 
Planet, juni, sommarlov, fjortonde, kärlek, saknader, flyga, sväva, världen - livet.
Sommar, kom hit nu ♥ 
Kommentarer (0)

Livet är förbannat märkligt. Kanske är det därför jag älskar det så mycket?

Publicerad 2013-04-06 02:48:10 i Allmänt

Ligger och ler till bilder av rymden, till toner av Bright Eyes, First Day of My Life och funderar över alla möjligheter. Jag kämpar med att få koll på all inspiration, alla tankar och alla drömmar - så att jag faktiskt kan få ner det på papper och göra något användbart vackert av det.
Det är idag exakt en vecka till min Idolaudition och till poesifinalen för Huddingelaget som ska ta ut fyra finalister till SverigeMästerskapen. Det känns smånervöst, men jag vet att Angelina kommer och tittar och håller tummarna.
Har hur mycket material som helst. I mitt huvud. Där det inte gör någon nytta, då jag inom de närmsta timmarna kommer att glömma vartenda ord om jag inte skriver ner det.
 
(Tagen från www.weheartit.com)
 
För någon vecka sen stannade jag upp vid en bild på nätet där texten löd "One year ago, you wouldn't have pictured your life the way it is now." och det är så sjukligt sant att jag blev mörkrädd.
Hela jag är en annan människa. Pappa säger också det och det har gått så otroligt fort.
Tvåan, nu under gymnasietiden, har verkligen varit mitt bästa skolår och jag känner på mig att hela 2013 är mitt år. Jag har aldrig varit så lycklig som nu, mått så bra som nu, känt mig så obekymrad som nu.
Jag har aldrig haft så många fantastiska vänner som nu, aldrig så många fina middagar och djupa, glada, samtal om livet som nu.
Jag oroar mig, som vanligt, för jag är ju som jag är. Men innerst inne, vet jag att det löser sig. Allt kommer att lösa sig. En ny attityd som uppstått under det här skolåret.
Allt löser sig. Så småningom.
 
Allting bara händer runt omkring mig, men samtidigt är jag i det...
Åh vad djup och filosofisk jag verkar.
Neh, klockan är tusen gånger för mycket.
Go find Narnia~
Kommentarer (0)

I mitt stjärnbeklädda underland~

Publicerad 2013-04-05 16:36:36 i Allmänt

Efter en halvlång resa med buss, promenad, tåg, mera tåg, buss och promenad är jag nu tillbaka i min lilla Stockholmsförort. Om det nu räknas som förort, jag har ingen koll... 
Stjärnorna i taket lyser då jag till min egen fasa upptäckt att jag varit en miljöbov (igen) som låtit min blåa ledlamp-slinga lysa under hela min frånvaro. Den drar visserligen bara 0,6 watt, men ändå. Jag måste bli bättre på att komma ihåg sånt, även om min invändiga stjärnhimmel är otroligt inbjudande.
Sängen är bäddad också. Väldigt skönt att komma hem till ett mycket mer städat rum än vanligt. Jag ska kämpa för att inte låta min inre bohem förstöra ordningen nu.
Det luktar fortfarande Citrus Fruit Punch i rummet och jag, lite trött efter de senaste två dygnen med aningen för lite sömn, tycker att det känns fridfullt och tyst att vara hemma.
Min nya stjärnfilt som jag fick av min underbara syster i artonårspresent förrförra veckan ligger utsträckt över sängen också och jag bara längtar efter att gosa ner mig med den i natt.
 
(Tagen från www.weheartit.com)
 
Jag valde att hoppa över UNF-arenlägret då jag verkligen, med all inspiration i mitt huvud, kan behöva skriva de sista lediga dagarna innan skolan börjar igen. 
Rasmus har dessutom uppmuntrat mig till att sätta upp en föreställning med ett manus som jag på fullaste allvar tänkt avvisa och lägga på hyllan. Men det är faktiskt ganska fint, sorgligt, men fint, så till hösten när det är dags för projektarbete - finns chansen att auditionlappar för föreställningen "Hej, mitt namn är kärlek." sitter uppe här och var. Om jag inte bestämmer mig för att skriva något annat, men jag är faktiskt lite peppad på den här historien nu.
Tack Rasmus, det här kan faktiskt bli bra.
 
Ja, det var uppdateringen för nu.
Systramin är klar med mina elevkårsaffischer, så senare åker det upp information över facebook och efter det ska hon hjälpa mig att sätta ihop en vettig bloggdesign eftersom jag är värdelös på sånt.
 
Mys på, om några timmar börjar Let's Dance.
Dansa iväg och dröm~
Kommentarer (0)

Finns det lyckliga slut på sorgliga sagor..?

Publicerad 2013-04-05 03:12:00 i Allmänt

Ja, finns det lyckliga slut på sorgliga sagor?
Det var en rad som stack ut när jag läste igenom en av mina gamla dikter idag. En rad som jag även funderade på sent, natten till igår när jag satt och grät till Moulin Rouge. Jag som aldrig gråter till film.
Jag menar, kan en sorglig saga ha ett lyckligt slut och fortfarande vara en sorglig saga?
 
(Tagen från www.weheartit.com)
 
Mina nattliga funderingar lär nog aldrig ta slut. Har ni tråkigt, logga in här, så har ni mängder av lustiga och ibland till och med vettiga tankar och åsikter att fundera över.
Min vistelse i Gävle blev förlängd, så jag åker hem senare idag istället.
Inte för att jag är hemma särskilt länge då jag i princip bara ska hem, packa om och dra vidare till Häggvik på UNFaren-läger. Nåväl, det är i alla fall inte så långt hemifrån till skillnad från här.
 
Det kommer kännas tråkigt att åka hem dock. Det har varit så fint att vara här.
Repetitionerna artar sig ordentligt nu och med mindre än två veckor kvar till premiären, kan jag nästan lova ändå att det kommer att bli en magisk kväll. Publikhemlisen är nästan klar. Sånginspelningar, rollanalyser, nyuppbyggt bokningssystem (då det förra kraschade, suck.), utskickande av biljetter och det är bara det obligatoriska, praktiska som vi var tvungna att sköta.
För övrigt har vi ägnat oss åt alldeles för mycket film, alldeles för lite sömn, alldeles för mycket skratt och ett par tårar till både Finding Neverland och Moulin Rouge. Det har varit en fin vistelse i Gävle och jag kommer förhoppningsvis tillbaka fler gånger.
 
Det är säkert kallt ute nu. Men det är vår. Ännu mer i Stockholm, men det är vår här med.
Lyckan inom mig stiger lite mer för varje dag och det känns att mungiporna lyftes upp ur sin vinterdepression också. Glädjen är total, min kreativitet är tillbaka från semestern och växer sig lite större.
Ska nog ta och försöka sova ett par timmar. Har ju ett tåg att passa sen och en hel dag att försöka överleva.
 
Sov sött nattugglor,
Om det finns några såna som läser här.
Gå och lägg er.
Hänge er åt drömmarna~
Kommentarer (0)

Gävle, Norrland, Sverige, Världen~

Publicerad 2013-04-04 15:08:27 i Allmänt

Vi jobbar på för fullt med föreställningsrep, rollanalyser, publikhemligheter, sångövningar och klämmer in alldeles för många filmer och några droppar kultur däremellan. För att inte tala om god mat, trevliga samtal och tankar om livet.
Ibland behövs det inte så mycket för att vara glad.

Fortsätt le,
Så hörs vi sen~
Kommentarer (0)

Bitterhet, glasbitar, choklad och Italienare~

Publicerad 2013-04-03 13:03:00 i Allmänt

Sitter på Uppsala station efter att ha varit och köpt amerikanska Railtrip-kakor åt oss. Vi gick förbi ett tak där det hängde jättestora prismor i taket, en chokladbutik och en restaurang med glada Italienare, så nu tänker jag definiera Uppsala med de tre orden.
Eftersom resan sker med tåg kom vi fram till att det inte kan vara en roadtrip utan en railtrip!
Den bittra nyheten är att tåget är inställt och att jag nu kommer en timme senare till Gävle än planerat. 
Men men, Niki och jag hänger i solen en timme, så det är lugnt!
 
So looooong. For now~
Kommentarer (0)

På resande fot~

Publicerad 2013-04-03 12:02:00 i Allmänt

Det låter så exotiskt när någon säger så. "Jag är på resande fot." Blir automatiskt för mig en bild av någon på safari i Afrikas regnskog, haha!
Tyvärr, kanske (?), är jag inte på väg till Afrikas regnskogar utan till Gävle. Något mer svenskt, men det kan ju vara exotiskt ändå! Vad vet jag? Jag har, mig veterligen, aldrig varit i Gävle förut, så det blir en upplevelse i sig.
Jag har, enligt min uppfostran, alldeles för mycket packning, då jag enligt planerna åker hem igen imorgon.
 
Nåja, jag är i alla fall beredd om någon på vägen skulle kidnappa mig och föra mig någon annanstans
 
Det var uppdateringen för nu.
Ska köra lite Glee Cast-covers i öronen på tåget till Uppsala som kom nu!
Simma lugnt~
Kommentarer (0)

Inspiration, poesi, vackra toner och en nästan färdigpackad väska~

Publicerad 2013-04-03 00:52:50 i Allmänt

Nu är jag hemma igen.
Det var en fin kväll med fantastiska dikter och många talanger. Enligt mig vann rätt personer som gick vidare till Semi för Södermalms Poetry Slam-lag 2013.
Hur mycket inspiration som helst dök upp i huvudet på mig och spökar fortfarande runt för att bilda meningar och dikter. Ge mig mer tid! Min räcker inte till!
Klockan är alldeles för mycket redan och jag borde verkligen sova då jag ska upp och åka till Gävle imorgon. Ska möta Niki i Uppsala vid halv ett-tiden och måste därför gå upp runt nio. Drömmare som jag har ingen vettig dygnsrytm och det är något jag lär få leva med resten av mitt liv. Ibland älskar jag det, ibland hatar jag det. Hatkärlek.
"Walking Home" med Danny Elfman spelas om och om igen på låg och mysig volym. Jag har släckt alla lampor, så det enda ljus jag har över mig är det från den blåa ljusslingan i taket. Mitt rum, mitt eget lilla underland.
Väskan är nästan färdigpackad i alla fall. Mitt golv är nästan blåst. Och jag börjar nästan bli lite trött.
Många nästan, men sån kan jag vara ibland.
Nu svamlar jag i virtuell form.
Det ska jag lägga av med.
Min glädje gör sig påmind och det kittlar lite på insidan. Särskilt när "Walking Home" övergår i "Simple" och jag ler lite busigt och midnattslyckligt.
 
(Tagen från www.weheartit.com)
 
Låt mig packa färdigt.
Jag ska inte glömma manuset.
Jag kan ju replikerna nu. Men för säkerhets skull. 
För säkerhets skull.
Sov nu sött, ni nattugglor, prinsar och prinsessor~ 
Kommentarer (0)

Poetjävel~

Publicerad 2013-04-02 18:01:12 i Allmänt

Snart dags att ge sig av till Stampen på Södermalm då det är Söderlagets sista uttagning till semifinal i poesi. 190 pers anmälda på evenemanget och det ska bli intressant att kolla in motståndet. Alltid intressant att lyssna på andra poeter. Lyssnar fortfarande på olika soundtrack från "Silver Linings Playbook" och mitt rum luktar ännu mer citron än förut. Huvudet är fullt av ord och nu, nu ger jag mig av. På med de lite för gröna kängorna och ut i världen. Ja, eller i alla fall ut mot Söder.
Kommentarer (0)

Stiftelsen, polisen, pappa och en limegrön sportbag~

Publicerad 2013-04-02 12:56:48 i Allmänt

Har en massa vackra, mysiga cirkusord som studsar omkring inne i huvudet. Som den poetjävel jag är, väntar jag bara på att de ska bilda meningar så att jag kan skriva ner dem och använda dem för semifinalen, uttagningen till poesi-SM som jag ska tävla i nästnästa helg.
Stiftelsens mysiga toner fyller mitt numera, betydligt mer städade sovrum. Eller ja... Städat och städat, man ser mitt golv. Ska bara städa bort liiiite mer saker.
Det luktar Citrus Fruit Punch ur ett doftljus jag bytte till mig i Las Vegas i januari och det är fortfarande lov. Livet känns lite fint idag.
Pappa kom sent igår kväll och ville lägga fram ett förslag. Jag var övertygad om att han skulle be mig tvätta bilen, vet inte var tanken kom ifrån, men jag hade fel.
Eftersom min kära mor är upptagen och systra min ska umgås med en kompis hela dagen föreslog han att vi ska ge oss iväg till Polismuséet då det är tusen år sen vi var där.
Känner mig liten igen. "... Så kan vi gå och fika efter!" Åh, pappa. Hjärtan och kramar och pussar och sånt.
Sen ikväll, när jag kommer hem blir det till att packa då jag sticker upp till Gävle imorgon för "Dröm, Drömmare, Dröm"-repetition med Rasmus. Premiär om exakt två veckor idag. Så pepp och stressad på samma gång. 
Vi ska ägna oss åt både röst, sång- och regirepetitioner men även fixa det hemliga "extramaterialet" för publiken.
Det ska bli fint. En föreställning, en kväll att minnas.
Min andra egenskrivna föreställning, min första föreställning som vi sätter upp.
Det känns som om mitt hjärta är fullt av såpbubblor och socker.

Om elva dagar är det audition till Idol, uttagning till poesi-SM för Huddingelaget och firande av Kevin då han fyller år. Stressig och underbar dag. Jag bara vet det redan nu.
 
Nu ljuder soundtracket från "Silver Linings Playbook", vilket för övrigt var en fantastisk film. Måste se den igen. Var alldeles lycklig i flera dagar efter att jag sett den.
Ska springa iväg och duscha så att jag hinner ta ut den där kvalitetstiden med min far.
 
Skriver mer senare~
Ta hand om er.
 
 
Kommentarer (0)

Mozart, hundpromenad, städning och tankar om framtiden~

Publicerad 2013-04-02 00:49:31 i Allmänt

 
Jag vet att jag är rätt duktig på att älta det här med framtiden just nu, men det är helt enkelt ett ämne som ömsom stör mig, ömsom peppar mig.
Det beror helt och hållet på vilken dag och vilken tid på dygnet det är.
Har på fullaste allvar, ger mina vänner chansen att skratta, börjat försöka få ordning ordentligt på mitt rum idag.
Jag har bestämt mig för att det ska få bli lite ordning i kaoset nu och att jag inte ska behöva organisera min garderob mer innan jag flyttar hemifrån (när det nu än må bli) och därför fäste jag den här lappen längst in över ett hyllplan. Det blir en kul överaskning den dagen då jag faktiskt ska packa ihop mina saker och resa vidare.
"Så det är dags att flytta nu? Lycka till. Lev."
Städningen var bara en del ur min mycket udda måndagstitel.
Med Mozart menade jag att jag fått mig dagens kultur då jag spenderat två timmar och femtiofyra minuter åt att se filmen "Amadeus", historien om Mozart.
Den var tragisk, kulturell, vacker, sorglig, fin och otroligt bra filmad.
 
Jag har också varit ansvarig för hundpromenaderna under dagen.
Jag var ute i morse, i morgonsolen och trampade sönder all is med pappas alldeles för stora gummistövlar.
Jag var ute i eftermiddags och trampade i vattenpölarna med pappas alldeles för stora gummistövlar och för en stund sedan tog jag dagens sista runda ut i midnattsmörkret och trampade lite i den snöblandade leran med pappas alldeles för stora gummistövlar.
 
Våren är på väg nu, den kommer med stormsteg. För varje dag som går, tycker jag att tiden går fortare och fortare.
Våren får gärna komma fortare för mig, men det där framtidståget känns fortfarande skrämmande.
Herregud, jag måste verkligen släppa mina rädslor. Det blir spännande. Det blir spännande. Det bara måste bli spännande.
 
Nu ska jag återgå till min städning, min kreativitet och mina förvånansvärt löjliga framtidsnojor.
Kanske skriver jag några rader till senare.
Annars, sov gott prinsar och prinsessor.
Må älvstoftet svepa er mot drömmarnas land~
Kommentarer (0)

"Här kommer natten, kall och underbart lång..."

Publicerad 2013-03-30 01:58:37 i Allmänt

Natten för mig, infinner sig någonstans mellan slaget nio på kvällen och slaget sex på morgonen.
Natten för mig, är luften jag andas, vattnet jag dricker och det som håller mig vid liv.
Det är om nätterna jag minns, om nätterna jag drömmer och om nätterna som jag känner mig som mest levande - nattuggla är inte en titel som räcker åt mig.
Jag föddes till att dyrka natten och dess stjärnor.
 
Det är fullmåne denna kalla marsnatt och jag vet att det kommer, långfredagen till ära, bli svårt att få till någon sömn. Mig gör det egentligen inget. Jag störs inte av tystnaden, snusandet från de andra rummen eller mörkret.
Det har varit en fin dag, fylld med sång, träning, inspiration, tankar, kärlek, minnen, kreativitet och funderingar. Imorgon blir en ännu finare dag, förhoppningsvis.
I goda vänners sällskap ska jag fira min första högtid utan min familj, som kommer att ha det trevligt på annat håll - och något, någon, kanske natten säger mig att det blir en eftermiddag, kväll, natt att minnas.
 
Kanske är det bara mitt nattliga, känslosamma jag som skriver dessa, eventuellt dramatiska rader, men jag har en sån där oförklarlig känsla inom mig just nu. Jag kan inte bestämma mig för om jag är lycklig eller melankolisk, kanske bara trött. 
Här, under min egen lilla natthimmel av lysande stjärnor i taket, reflekterade i det blåa ledljuset spelar det ingen roll.
Min prinsessklänning hänger vackert och mjukt över en galge på garderobsdörren och mina mungipor glider upp. För ett år sedan, hade jag aldrig kunnat föreställa mig mitt liv nu. Trehundrasextiofem dagar. Ett år.
Jag har aldrig varit så mycket som nu, aldrig varit så lycklig som nu, aldrig varit så jag som nu.
Jag tar vara på natten - jag har aldrig varit så gammal som i natt och jag blir aldrig mer lika ung som i natt.
 
Jag gav er, vilka ni nu är, nyckeln till mina nattliga tankar.
Långfredagen är över, så går en dag och kommer aldrig mera åter.
Välkommen nya dag, vi möts efter sömn.
Tusenfaldigt godnatt, prinsar och prinsessor~ 
Kommentarer (0)

Tiden är som cirkusen, packar ihop och ger sig av...

Publicerad 2013-03-28 23:10:00 i Allmänt

Om min far läser det här inlägget, kommer han att le.
Han kommer att flina åt hur många gånger jag försökt mig på det här med att blogga och vem vet, kanske slutar jag efter fyra inlägg den här gången också, eller efter ett par veckor eller något, men livet är för kort.
Och eftersom jag inte alltid släpar en tom bok med mig, behöver jag dokumentera mina äventyr på annat sätt.
Det här är min lösning.
 
I fredags fyllde jag arton år. 
En siffra jag fasat för i... Ja, jag vet faktiskt inte hur länge.
De som känner mig, vet att jag har en inre Peter Pan som gör mig oförmögen att växa upp, men uppenbarligen har inte staten och samhället samma syn då jag idag fått min första check någonsin (visserligen från CSN, men ändå) och brev från rekryteringsmyndigheten.
På mitt sovrumsgolv ligger också mängder av kataloger och papper om högskolor och högskolelinjer med tabeller om poäng och krav.
Jag har själv gett mig in i den estetiska leken och då får jag den estetiska leken tåla, men det känns fortfarande orättvist att jag ska avgöra hela min framtid när jag är arton-nitton år. Även om det känns ganska säkert vad jag vill den här gången.
Just därför har jag efter en sen middag, tillåtit mig själv lite Ben&Jerry's och sitter nu i mitt rum, djup som en brunn och lyssnar till de vackra pianotonerna av Opus 23 (Dustin O'Halloran) och funderar över livet.
 
Många av alla de glada Disney-figurer, dockor, nallar och sagoböcker som fortfarande har plats i mitt rum och ännu större plats i mitt hjärta, påminner mig om en barndom så oskyldig och kravlös.
Jag minns också hur jag låg där om nätterna som liten och såg fram emot att bli stor. Nu vill jag resa tillbaka i tiden och se till att lilla Isabell njuter av livet, för att det blir mer påfrestande för varje år som går.
 
Inget ont som inte har något gott med sig.
Kulturama. GY11TR. Min fantastiska teaterklass som fått mig på fötter, som fått mig att förstå att jag betyder så mycket mer än vad jag själv tror, som fått mig att bli lycklig lite mer varje dag.
Mitt i all förvirring och ibland sorgsenhet, finns dem där och kramar om mig när jag behöver det. 
Jag har aldrig känt mig så hemma som där, så hemma bland dem, att jag passar in.
Att jag är hemma.
 
http://www.youtube.com/watch?v=Zx6gr_Ch9x8
 
Lite blandade tankar och känslor såhär, en sen skärtorsdagskväll.
Det är så det får bli.
Godnatt alla vackra och sov sött.
En ny morgondag väntar er~
 
Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela