stardustchild.blogg.se

Ligger och ler till bilder av rymden, till toner av Bright Eyes, First Day of My Life och funderar över alla möjligheter. Jag kämpar med att få koll på all inspiration, alla tankar och alla drömmar - så att jag faktiskt kan få ner det på papper och göra något användbart vackert av det.

Det är idag exakt en vecka till min Idolaudition och till poesifinalen för Huddingelaget som ska ta ut fyra finalister till SverigeMästerskapen. Det känns smånervöst, men jag vet att Angelina kommer och tittar och håller tummarna.

Har hur mycket material som helst. I mitt huvud. Där det inte gör någon nytta, då jag inom de närmsta timmarna kommer att glömma vartenda ord om jag inte skriver ner det.

 

 

För någon vecka sen stannade jag upp vid en bild på nätet där texten löd "One year ago, you wouldn't have pictured your life the way it is now." och det är så sjukligt sant att jag blev mörkrädd.

Hela jag är en annan människa. Pappa säger också det och det har gått så otroligt fort.

Tvåan, nu under gymnasietiden, har verkligen varit mitt bästa skolår och jag känner på mig att hela 2013 är mitt år. Jag har aldrig varit så lycklig som nu, mått så bra som nu, känt mig så obekymrad som nu.
Jag har aldrig haft så många fantastiska vänner som nu, aldrig så många fina middagar och djupa, glada, samtal om livet som nu.

Jag oroar mig, som vanligt, för jag är ju som jag är. Men innerst inne, vet jag att det löser sig. Allt kommer att lösa sig. En ny attityd som uppstått under det här skolåret.

Allt löser sig. Så småningom.