stardustchild.blogg.se

~En tacksam flickas jultal~

Publicerad 2015-12-24 10:28:40 i Allmänt

God jul, familj, vänner och fantastiska bloggläsare!

Klockan närmar sig fyra på morgonen, här i vackra, varma Florida, men jag har ännu inte lyckats somna. Hos er i Sverige närmar den sig tio och förhoppningsvis börjar de flesta av er vakna till.
Förhoppningsvis har ni en klädd gran med ett antal vackra klappar under. Förhoppningsvis har ni familj, vänner, nära och kära att spendera dagen med och förhoppningsvis har ni mat på bordet och kärlek i luften.
Till de som inte har det, skänker jag en tanke och hoppas att de finner lugn på sitt håll.
 
År 2015 har innehållit några av de absolut värsta händelserna i mitt liv, som drabbat både mig, min familj och mina vänner. Det har också innehållit några av de absolut bästa valen och glada händelserna och uppenbarelserna, så allt är absolut inte negativt.
I februari bröt jag upp ur ett förhållande som vid det läget hade tagit alldeles för mycket energi, pengar, kärlek, ork och bråk utan att jag fick hälften tillbaka - vilket släppte själen fri och visade sig vara ett otroligt klokt beslut.
I mars hände det ofattbara då han jag trodde var min vän, fullkomligt raserade mitt liv och jag var nära att göra slut på allt. En lång tid av mediciner som fick mig att sluta känna, ångest, sjukhusbesök, smärtor, aggressionsutbrott och sömnbrist följde. Den är inte slut, inte på långa vägar - men åh, vad jag långt jag har kommit sedan dess.
Aldrig har något gjort så ont som att inse att jag höll på att falla sönder för något någon annan gjort, någon jag trott mig kunna lita på. Lika ont gjorde det att se min familj lida för hans brutalitet.
Det var nästan fyra månader då det inte kändes som att något var positivt och då livslusten inte ens tog sig upp med mig på morgonen - om jag ens tog mig upp på morgonen.

Trots det, kom det ett par besked under juni månad, som lyste igenom allt det som var mörkt.
Den 1 juni gick jag ut med att jag kommit in på Katrinebergs Folkhögskola utanför Falkenberg, vilket garanterat är det absolut bästa som hänt mig i år och troligtvis ett av de bästa valen jag gjort i mitt liv. 
Den 27 juni gick mitt andra hemland, USA, ut med att de äntligen står för equality genom att godkänna homo- och biäktenskap. De har fortfarande långt kvar i att godkänna transidentifikationer och därmed full equality, men ett till steg för kärleken var en stor lycka för mig.
 
Dessutom fick jag i år besöka Astrid Lindgrens värld för första gången med min älskade partner-in-crime Rasmus som jag saknat så mycket. Jag fick återbesöka Universal Studios efter tio år och jag fick flytta hemifrån på riktigt första gången.
 
Jag fick också lära mig den smärtsamma, men värdefulla läxan i vilka som står med en genom livet även när allt skiter sig på en och samma gång.
Jag fick se min familj, stå upp och kämpa hårdare än någonsin förut. Ingenting kan rubba dem, även om det känns som att någon högre makt alltid försöker.
I år har vänner försvunnit ur mitt liv, vissa till grund för svek jag aldrig trodde att jag skulle uppleva med dem och vissa för att de helt enkelt inte pallar trycket.
Dock har alltfler tagit ett steg ut i ljuset och räckt mig sina händer när jag behövt dem. Tack till alla er som torkat mina tårar, som kramat om mig, som lagt era klockor på mina nattygsbord, som lånat ut era sjalar, jackor och leenden. Tack ni som kittlat mig på insidan av mitt hjärta och fått mig att känna mig betydelsefull. Tack till er som hoppat av lycka när jag kommit hem, till er som gjort mina proppfulla bil-roadtrips till det där lilla extra, tack för alla skratt och all trygghet, tröst och lycka. Tack för alla brev, paket och julklappar med posten, tack för alla pussar, alla danser och tekvällar som sällan tar slut i tid. 
Tack för att ni delat era liv med mig och därmed gjort mig till en betydelsefull del av era liv.
 
År 2015 må ha varit ett jävla skitår, men efter allt jag lärt mig och fått se, är jag fortfarande så fruktansvärt tacksam, såhär när det går mot sitt slut.
 
I år fann jag en bror jag förlorade för över tjugo år sedan, som nästan varje dag får mig att skratta och som betyder mer än vad han själv kan förstå. I år fann jag en extra syster i den där energirika, vackra och kärleksfulla tösen med sin dörr mitt emot min. Jag fann en sann och underbar vän i pojken på våningen ovanför som tillsammans med mig tar för sig av världen och följer med på mina galna upptåg. 
Jag fann en hel drös med kärlek på högsta våningen i huset mitt emot mitt fönster i vackra Vessige, de där som aldrig får nog av att göra mig glad.
Jag fann en vän som aldrig sviker, aldrig säger nej och alltid ställer upp. Han förstår inte heller vad han är värd än, men jag jobbar på att göra det tydligare.
 
I år blev min dröm om att börja jobba med film verklighet och redan tre veckor in, röstades mitt manus fram som senare blev längre kortfilm som halva filmlinjen jobbade med. Skådespelare och vänner reste från Stockholm, Falköping och Örebro för att vara med i Fragment och jag hade världens härligaste filmteam som gjorde min vision till verklighet.
Utöver det spelade jag in en minutfilm, en musikvideo och en dokumentär som snart är färdigklippt.
Trots att tiden har gått fort, har jag ett och ett halvt års utbildning kvar och jag har redan lärt mig mer än vad jag någonsin trodde. Jag fick chansen och jag tog den och jag är evigt tacksam för detta.

Jag ska sammanfatta det här i att... I år kom det vingar med posten, jag beställde dem för att jag så gärna ville fly och flyga. Istället blev det flyga och många flög med mig, medan andra avvek.
Jag är tacksam för ett skitår fyllt med glädjeämnen och lycklig över kärlek som uppdagat sig.
Till nästa jul, hoppas jag på att kunna skriva om minst lika många glädjeämnen, men att det inte var ett skitår.


Foto: Carina Cefa Öhrlund
 
Nu ska jag krypa ner under lakanen och sova ut, tills solen står upp mellan palmerna och skänker mig en varm och härlig julafton tillsammans med min familj som förtjänar lugnet och kärleken. 
Hela huset är vackert pyntat och granen är klädd i rött med afrikanska djur av moi. 
Än en gång skänker jag en tanke åt de som inte har det lika bra, i hopp om att de snart ska få det bättre.
 
Och för en stund sedan kom mamma in med en tomtepyjamas, vilket fick mig att totalt skippa tanken på långklänningen imorgon, idag, imorgon.
God jul, mina fina och kram på er alla <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela