stardustchild.blogg.se

 

Det har gått tre veckor sedan NärCon Vinter 2016 tog slut och först nu har jag nog landat på riktigt i att det hittills största NärConäventyret för mig, är över.

 

 

Jag visste att det här eventet skulle bli annorlunda de andra, då jag i september förra året fick ett samtal jag inte riktigt var beredd på. Det gick dessutom fort, typ tre och en halv minut där jag ställts tre frågor och svarat ja på alla och så var det klart - jag skulle få chansen att sitta  i kommitén för NärCon Vinter 2016.

Blev det annorlunda? Ja. 

Från att tidigare ha varit arrangör och som mest ansvarig för ungefär 25-27 funktionärer, till att nu ha hand om större delen av infrastrukturen för NCV, elva fantastiska arrangörer och runt hundratjugo superduktiga funktionärer.

 

I sommar är det sju år sedan jag började jobba med NärCon och sedan dess har  det hänt så fruktansvärt mycket med både evenemangen, organistationen och mig som person. Det här är den hobby/aktivitet/verksamhet jag ägnat mest tid åt och jag inser tillochmed att det i sommar inkluderar en tredjedel av mitt liv - vilket ju är det sjukaste. 

Aldrig har jag känt sådan stolthet och kärlek över att få tillhöra en sådan här gemenskap och organisation.

 

Tack till mina fantastiska, amazing, begåvade, kärleksfulla, stöttande och underbara medkommitéeare Max, Emelie, Arvid och Tomas.

Tack till staben som året runt jobbar med att göra de här eventen till de bästa.

Tack till ni fantastiska arrangörer som jag fick chansen att jobba med, mitt första år som kommitéare - Martin, Dylan, Sara, Abraham, Jakob, Flowers, Amalia, Karolina, Ellen, Sebastian, Eli och Tor.

Tack även till alla fantastiska funktionärer, samt alla andra arrangörer som hjälpt oss att bygga ett fantastiskt NärCon Vinter i nya lokaler och med helt nya förutsättningar.

Och det största tacket från mig i år - Tack Daniel, för att du trodde på att jag kunde vara en del av allt det här och för att du är en otroligt begåvad ledare och en fantastisk vän.

 

Något som gör mig lika lycklig efter varje event är att listan över folk att tacka känns längre och längre, vilket både tyder på att mitt kontaktnät blir större, samt att fler och fler påverkar genom NärCon.

Som vanligt fanns det saker som inte gick precis som de skulle, men även det som vanligt - löste vi med alla medel och kreativitet vi hade.

 

Årets event kändes som en comeback för mig, då sommareventet i juli innefattade en del jobbiga och komplicerade uppvaknanden och situationer där jag kände mig pressad till att prestera bättre än vad jag trodde mig förmå. Jag kände mig stark, glad och som om jag verkligen gjort en förändring hos mig själv, vilket gjorde mig mer självsäker som arrangör och ledare, men även som människa.

 

Så, slutligen, innan jag börjar upprepa mig.
NärCon Vinter 2016, tack för all kärlek, alla minnen, alla kramar, återseenden, nya ansikten, tack för allt ansvar, för snön som gjorde att vi värmde varandra. För kuddfort, skratt och glada ansikten.

Nu tar vi farväl och ses igen i sommar.

Jag älskar det här, så fruktansvärt mycket.
Mig blir ni fan inte av med.

 

♥