NärCon - Livet på festivalen~
Hon log, när hon såg ut genom fönstret. Tröttheten i kroppen började gripa tag ordentligt nu när hon för första gången på sex dygn hade börjat slappna av. I lurarna hade hon glada röster som gång på gång upprepade glada och vackra ord. Till vänster om sig själv, en trött men, förhoppningsvis glad pojke. Snett framåt i tåget, två trötta vänner. En gammal och en ny. Hon funderade över om det kunde vara så att hon faktiskt ville säga att hon skulle sluta åka dit varje år, bara för att år efter år fortsätta överaska sig själv. Hon är ju som hon är, ni vet.
Ett par PopRocks stenar flög ner i de trötta festivalarnas munnar och livade upp stämningen ett par minuter. Godis som smäller kommer att vara roligt hur gammal man än blir - precis som ballonger.
Hon log igen när hon funderade över vilket team hon lyckats få ihop, då hon läste de uppmuntrande och glada smsen om vilken fantastisk ledare hon varit under konventsfestivalens gång. Hon kände sig stolt och lite varm, sådär djupt ner i magen. Hon öppnade sin plånbok och synade personalbrickan med bilden som hennes vän beskrivit som "den sovande bebis"-bilden och skrattade till lite. Hon hade faktiskt klarat av det.
Trots all stress, trots alla motgångar och problem - hade hon klarat av att lösa allt och i slutändan bara klara sig sjukt bra.
Ja, hon log i två hela timmar. Linköping-Stockholm. Sedan log hon lite till och kramades mer än en gång innan hon skiljdes ifrån sina vänner och togs emot av sin far. Sedan log hon lite till, när hon nådde hemmet - trots att hon fylldes av den där lite tomma känslan av att det nu var slut och ett år kvar tills nästa.
Hon log ändå, för hon visste att det var så det skulle vara.
Längtansvärt.
Tack alla underbara människor som gjort årets NärCon2013 möjligt.
Framför allt tack till Sandra, Erik, Fredrik, Viktor, Johan S, Johan W, Wilma, Philip, Emma, Elin, Neah, Kajsa, Alexander P, Alexander L, Dennis, Tony, Timmy, Oliver, Isagela, Tor, Henrik, Rasmus, Fongir, Veronica, Ronnie, Sarah, Anton, Christian och Sandra som utgjorde världens mest fantastiska och hårt arbetande team!
Även tack till mina frivlligarbetare som bara spontant hoppade in där jag behövde folk!
Även ett fruktansvärt stort tack till Tuxie och Tor som under konventets gång hjälpte mig med diverse uppgifter som krävde fler än en person.
Tack till alla BlackOpspandor som hoppade in när jag saknade folk och kom med socker när mina pandor var på väg att stupa, ni var guld värda.
Tack till Statistik som hjälpte mig med diverse information!
Tack till Abraham som avlastade mig när jag saknade folk genom att lägga mer jobb på sina egna pandor - det underlättade massor!
Tack till Thobias för att du gjorde mitt konvent finare, tack till alla kommitéare, LG;are, arrangörer och alla pandor för att ni gjorde NärCon2013!
Också tack till de som jag eventuellt glömt nämna här!
Det känns tomt just nu, hemma i mitt flickrum i Rotebro, men glädjeruset håller i sig lite inom mig.
I samma sekund som OA-antagningarna kommer upp, ska jag vara först med min ansökan.
Kom tillbaka fort NärCon, jag kan ju inte vänta hur jäkla länge som helst ♥
Sommar, sommar, sommar.
Och.
Kärlek, kärlek, kärlek.
Kärlek, kärlek, kärlek.